Glitchrapporten #8: Infrastrukturen som hatar dig (och demokratin)

> initiating threat analysis...
> scanning: social media platforms
> WARNING: ACTOR_TYPE UNDEFINED
> now loading:

⚡ VECKANS GLITCH: Vi har byggt vår demokratiska infrastruktur på plattformar vars ägare aktivt försöker undergräva faktisk demokrati. Och vi kallar det ett torg.

🕳 SYSTEMLOGG: Torgets Illasinnade Arkitekter

Under ett panelsamtal på Expo Salong den här veckan ställde jag, inspirerad av ämnet att skydda den demokratiska processen från desinformation, en fråga till en senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar: vad skulle krävas för att sociala medieplattformar skulle börja betraktas som hotaktörer?

Svaret jag fick var ungefär vad jag väntat mig. Sverige för samtal med plattformarna. De är som torg där folk kan uttrycka sig, och vi behöver jobba tillsammans för att göra dem till trevliga platser.

Att kalla sociala medier "torg" gör egentligen två saker. Dels åkallar man antikens förhållningssätt till fora som en plats för demokratisk diskussion. Dels påminner det om den bild av internet, och framför allt sociala medier, som grundarna och internetidealisterna bankade in under många år – att nätet är ett "marketplace of ideas".

Om den bilden någonsin stämde – och jag är tveksam – så stämmer den åtminstone inte längre. Och jag tror att det är värt att utmana den rakt av.

1: Sociala medier är inte neutrala platser, utan medveten arkitektur

Ett torg är, liksom till sin natur, neutralt. En platt, tom yta som kan fyllas med saker och människor. Även om de ofta är handelsplatser, så saknar själva torget egen agenda, det bryr sig inte om vad du säger eller hur länge du stannar. Sociala medieplattformar är raka motsatsen: ingenjörsmässigt optimerade system vars enda syfte är att maximera din tid och ditt engagemang – och vars affärsmodell bygger på att sälja din uppmärksamhet till annonsörer.

Det är en arkitektur som varken ger rättvist utrymme till alla, eller belönar det som är sant eller konstruktivt. Istället belönar den det som väcker starka känslor: ilska, rädsla, upphetsning eller förakt.

Visselblåsare från Facebook har under flera år flaggat för att plattformen optimerar för innehåll som skapar reaktioner och att innehåll som är hatiskt, splittrande och polariserande är lättare att trigga än andra känslor. När Facebook 2016 lade till nya reaktionsknappar utöver "gilla" (arg, ledsen, förvånad, etc), programmerade de algoritmerna för att ge dessa emotionella reaktioner fem gånger mer vikt än ett vanligt gilla-klick. En anställd frågade omedelbart om det inte skulle leda till mer kontroversiellt innehåll i flödena, men fick aldrig något svar på sin fråga.

Resultaten lät inte vänta på sig. Interna undersökningar visade att hela 64 procent av alla kopplingar till extremistgrupper skedde via plattformens egna rekommendationsverktyg – alltså att plattformen aktivt styrde användare mot dem. Facebooks egna researchers skapade ett fiktivt konto – "Carol Smith", en konservativ 41-årig mamma från North Carolina – som följde Fox News och Donald Trump. Redan efter två dagar rekommenderades Carol att gå med i QAnon-grupper. Efter en vecka var hennes flöde fullt av sidor som bröt mot Facebooks egna regler mot hatretorik och desinformation.

Ett internt memo från 2019 erkände att "mekaniken på vår plattform inte är neutral". Att det var ett medvetet val i syfte att maximera engagemang och vinst som ledde till att hat och vilseledande information frodades på plattformen.

2: Sociala medier styrs av främmande makt – med en tydlig politisk agenda

MPF:s uppdrag handlar om att stärka motståndskraften mot vad de kallar hotaktörer. Så låt oss vara ärliga om vad det är vi faktiskt pratar om.

De plattformar som svenska politiker, myndigheter och medborgare är beroende av för sin kommunikation ägs och kontrolleras av amerikanska privatpersoner med tydliga politiska agendor. Att stora företag bidrar med pengar till amerikanska presidenter – även om de råkar vara Donald Trump – är tyvärr inte så förvånande. Men Elon Musk stannade inte där, utan har dessutom aktivt försökt påverka val i Europa.

Inför det tyska valet i februari 2025 publicerade Musk debattartiklar i tyska tidningar, deltog digitalt i valrörelsemöten och höll direktsändningar till stöd för det högerextrema partiet AfD. Den tyska regeringens talesperson bekräftade att det var ett faktum att Elon Musk försökte påverka förbundsvalet – något som tyska socialdemokraternas partiledare jämförde med Putins påverkansoperationer: "Båda vill påverka våra val och stödjer specifikt AfD, som är fiender till demokratin. De vill att Tyskland ska försvagas och kastas in i kaos."

Musk har dessutom uttryckt stöd för andra aktörer i den yttersta ytterhögern, från italienska fascistättlingen Giorgia Meloni till brittiska Reform-politikern Nigel Farage och gatuaktivisten Tommy Robinson. Analytiker har beskrivit Musk som en hybridaktör som vill "misskreditera och försvaga Europas demokratiska institutioner."

Föreställ dig att alla svenska riksdagsledamöter i stället kommunicerade via det ryska nätverket VK, ägt av personer med nära band till Kreml. Reaktionen hade troligen varit häftig och omedelbar. Men för Meta och X är utgångspunkten fortfarande att de är infrastruktur – neutrala verktyg som folk bara råkar gilla och använda.

Mark Zuckerberg är för övrigt inte heller neutral. Den 7 januari 2025 – dagarna innan Trump tillträdde som president för andra gången – meddelade Zuckerberg att Meta avvecklar sin fact checking på Facebook och Instagram, med motiveringar hämtade direkt från Trumps retorik om censur. Zuckerberg pekade explicit ut valutgången som en del av motivationen, och kallade det ett "kulturellt vägskäl" för yttrandefriheten.

Meta hade dessförinnan donerat en miljon dollar till Trump, och Zuckerberg hade ätit middag på Mar-a-Lago. När Trump själv tillfrågades om huruvida Metas beslut var ett svar på hans tidigare hot mot Zuckerberg, var svaret: "Förmodligen."

3: En algoritm med politisk slagsida

Men ägarnas personliga agerande är inte det enda problemet. Deras politiska bias återspeglas nämligen i plattformarnas grundläggande konstruktion.

Undersökningar av Twitter, innan Elon Musk tog över och gjorde det mer eller mindre omöjligt att göra den här sortens analyser, visade att algoritmerna redan då förstärkte högerriktat politiskt innehåll mer än vänsteriktat. I en omfattande studie från 2021 konstaterade man att så var fallet i sex av sju undersökta länder. En fältstudie publicerad i Nature 2026, med ett underlag av nästan 5000 X-användare, visade att sju veckors exponering för plattformens algoritmiska flöde hade en stark effekt på att flytta politiska attityder i konservativ riktning. Det inkluderade bland annat en mer pro-rysk inställning till kriget i Ukraina, och ett mer negativt förhållningssätt till de rättsliga utredningarna mot Donald Trump.

Det här är, som ni kan se, inte ett torg. Det är en apparat som systematiskt förskjuter det politiska samtalet. Som tjänar pengar på och – i takt med att fler och fler av dem ger användare möjligheter att tjäna pengar på sina inlägg – finansierar desinformatörer och politisk polarisering.

4: När torget stängs för Valmyndigheten

I juli 2025 meddelade Meta att man från och med oktober inte längre tillåter annonser med politiskt innehåll, valreklam eller vad de kallade "sociala frågor" inom EU. Motiveringen var att EU:s nya transparensregler för politisk reklam, ett av de där samtalen som ska göra torgen bättre, skapade för mycket rättsstrul (läs: för höga kostnader) för Meta. Lösningen blev istället att helt enkelt sluta med politiska annonser.

Det låter kanske rimligt, tills man inser vad det faktiskt innebär i praktiken. Exempelvis att Valmyndigheten inte längre kan informera om svenska val på Facebook och Instagram – alltså inte inlägg med kampanjmaterial eller partipolitik, utan information om var, när och hur man röstar. Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, kallade det ett allvarligt demokratiproblem.

Samma amerikanska företag som nyss avvecklade sin faktakontroll för att blidka Trump, och vars ägare aktivt kampanjar för högerextrema partier i Europa, bestämmer nu att den svenska statens demokratiinformation inte får plats på plattformen. Inte på grund av innehållet, utan för att det är för krångligt att skilja det från politisk propaganda.

Samtidigt kan politiska aktörer som gömmer sig bakom privatpersoner och anonymitet, eller agerar via löst kopplade mediebolag (på godtycklig basis, tills de uppmärksammas av media) fortsätta att sprida politiskt innehåll på stor skala.

Låt oss exempelvis inte glömma att att Sverigedemokraterna har anställda på sin kommunikationsavdelning vars uppgift är att med anonyma konton påverka det demokratiska samtalet. Granskningen, som identifierades 23 konton kontrollerade av SD utan att det framgick, omfattade bland annat Facebooksidan "Politiskt inkorrekt" med 86 000 följare. En påföljande granskning från Tankesmedjan Tiden visade dessutom att budskapen från dessa konton i hög grad stämde överens med narrativ som används av främmande makt för att splittra och försvaga Sverige.

Jimmie Åkesson avfärdade det hela och menade att inget kontroversiellt hade avslöjats, och plattformarna håller med honom i praktiken. Den som betalar för att informera om var vallokalen ligger är ett problem. Den som driver 23 anonyma konton för att så split mellan människor, och mellan människor och vår demokrati, är välkommen.

Frågan som MPF inte svarade på

Jag fick inget riktigt svar på min fråga om vad som skulle krävas för att staten ska börja se sociala medier som en aktör som hotar demokratin. Och det är kanske rimligt – MPF är en liten myndighet med ett snävt uppdrag, och det skulle kunna ha oönskad politisk sprängkraft att peka ut amerikanska plattformar.

Men torg-liknelsen och frånvaron av ett svar på var gränsen skulle dras – de är ett svar i sig. Vi har byggt vår demokratiska infrastruktur på plattformar som vi inte kontrollerar, vars ägare har tydliga politiska intressen, och vars affärsmodeller aktivt motverkar spridandet av sanningsenlig information och demokratisk samverkan. Och vi kallar det ett torg.

Det är dags att sluta göra det.